English Pre-Raphaelite Painter, 1849-1917 English painter. His father was a minor English painter working in Rome. Waterhouse entered the Royal Academy Schools in London in 1870. He exhibited at the Society of British Artists from 1872 and at the Royal Academy from 1874. From 1877 to the 1880s he regularly travelled abroad, particularly to Italy. In the early 1870s he had produced a few uncharacteristic Orientalist keepsake paintings, but most of his works in this period are scenes from ancient history or classical genre subjects, similar to the work of Lawrence Alma-Tadema (e.g. Consulting the Oracle, c. 1882; London, Tate). However, Waterhouse consistently painted on a larger scale than Alma-Tadema. His brushwork is bolder, his sunlight casts harsher shadows and his history paintings are more dramatic.  Related Paintings of John William Waterhouse :. | The Magic Circle | Wildflowers (mk41) | After the Dance | A Flower Stall (mk41) | Penelope and the Suitors |
Related Artists:
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Henri Decaisne
a Belgian historical and portrait painter, was born at Brussels in 1799. As early as 1814 he began to study painting under François, and in 1818 upon the advice of David he went to Paris and entered the studio of Girodet, whence he removed to that of Gros. Several pictures by him are at Versailles; among them are the 'Entry of Charles VII into Rouen' (1838), and the 'Institution of the Order of St. John of Jerusalem' (1842). In 1839 he completed his colossal work, ' Les Belges Illustres.' He died in Paris in 1852. Among his best works are:
HEEM, Cornelis de
Dutch painter (b. 1631, Leiden, d. 1695, Antwerpen). Son of Jan Davidsz. de Heem. He spent a great deal of his life in Antwerp, where he was taught by his father. Cornelis also worked in Utrecht in 1667, in nearby IJsselstein in 1676 and in The Hague from 1676 for more than ten years. His best works approach the quality of his father's, particularly in works executed during the decade starting in 1655. Cornelis's still-lifes can be distinguished by daring colour harmonies, sometimes with a strong blue. His compositions are often simpler: fruit-pieces, floral bouquets, festoons and garlands and sumptuous still-lifes,